En fin sommardag i Tuuri

Mormor, mor och dotter har tillbringat dagen i Tuuri. Just idag ville jag, modern, åka dit för att knycka åt mig min del av Omo flytande tvättmedel 6 flaskor för 5,95e. Ja, det kan ju tyckas olönsamt att åka 1,5h för att få köpa billigt tvättmedel. Men då jag ändå vill åka dit, så kunde det ju lika gärna bli en dag då det finns nåt jag kan köpa billigt, som jag verkligen använder.
Vi steg upp kl.6. Vi åkte iväg 7.30. Efter toa-besök och mjölkdrickande var vi vid tvättmedlet kl.9.40. Det var i sista minuterna det. Vid kl.10 var lådorna slut. Å då tror jag inte att butiken hade lite lådor tvättmedel i anspråk. De körde in pall efter pall. Tre expediter jobbade flitigt på avdelningen. Folk var som galna efter billigt flytande tvättmedel. Alla, och då faktiskt alla, som var där vid 9-10-tiden hade Omo tvättmedel i kärran.

Jag tycker det är intressant detta köpintresse. Billiga varor som lockar  (och även loppistrenden). Jag kunde göra forskning om det, ifall jag nån gång kommer på att jag skall återuppta mina samhälls/ekonomiska studier. Det vore kul att forska i faktiskt. Hur kommer det sig att folk åker till en butik bara för att få köpa ett paket kaffe för 1 euro en tisdag och 6 flaskor flytande tvättmedel för 6 euro en onsdag? Hur många av de människor som var i butiken i morse kl.9 var där även på tisdagsmorgonen kl.9? Är det en viss ålderskategori av människor eller ett visst kön, som springer efter erbjudanden?
Vad jag såg idag så var det blandat i både ålder och kön. Förvånansvärt många män (vad jag tror utskickade av sina kvinnor) stressade sig fram till pallarna av Omo tvättmedelslådor.

Efter något som måste vara rekord i snabb shopping för mig, var vi ute ur butiken vid 11-tiden. Då hade mormor redan några gånger deklarerat att hon var hungrig och även höll på att bli tokig av min dotters skränande i butiken. Hon är för söt min kära unge. Möjligen var det en längtan efter pappa eller också rastlöshet. Men hon pekade på alla män hon såg och ropade "pappa". Ljudnivån blev högre och högre, så det var nog dags för lunch.

Efter lunchen råkade vi så lämpligt hinna med lilla tåget och åka en rundtur. Varje hund min dotter såg "voffade" hon åt. Det fanns ju en del av dom på karavancampingen. Hon måste ha bra syn, eftersom hon ser hundar på så långt håll. Tågturen var spännande för tjejen och en fin avkoppling för mina fötter. Dessutom fläktade det skönt i den annars så heta solen. +27 mätte bilen på parkeringen.

Inspekterar tåget

Rundturen tar 20 min. Passa på att åka om du är i Tuuri. Tåget är gratis och kör nonstop.

Skänk en tanke till herr Keskinen och medge att idag har han blivit ännu rikare tack vare alla flitigt spenderande kunder.

Utsikt från tåget

Utsikt från tåget 2

Utsikt från tåget 3

Helikoptern landade. Spännande

Tågpassagerare

Efter tågturen somnade hon äntligen min fina unge. Jag provade skor på Nahkapaikka och vi förflyttade oss till matbutiken. Där traskade vi runt tills hon vaknade. Fika, lasta i bilen (som blev proppfull med resevagnen därpå) och sedan hemåt.

Skönt att komma bort en dag. Men lika så skönt att komma hem igen. En framtidsdröm är en husbil och övernattning på campingen i Tuuri. Då kunde vi även hinna med Ähteri djurpark och Miljoona Tivoli.

Hemma igen