Vi har flyttat igen

Ja, man kan nog säga så . . . igen. Senast vi flyttade var april 2010. Visserligen visste vi redan då att vi ville ha ett eget hus, men antog nog ändå att vi skulle bo i radhuset i några år. Så blev det inte då vi hittade ett hus vi gärna kunde tänka oss att bo i.

Igår flyttade vi sängen och soffan och matbordet. Då är nog flytten så gott som gjord. Det är de grejerna vi verkligen behöver i vårt hem. Alla de hundratals lådorna är också flyttade. Men ännu finns grejer kvar på gamla stället.

Dock känns det ju jobbigt. Alla grejer i påsar eller lådor. Svårt att hitta minsta lilla grej, såsom en hammare eller ett måttband. Det som jag verkligen behöver så finns förståss i någon låda längst under, längst in i nåt hörn. Jag är irriterad och sur över att inget är så som jag vill ha det.
Idag hittade jag dock de skrynkliga julgardinerna. Den ena kappan behöver kortas av och fållas upp. Men att gräva fram en symaskin i all oreda. Uush, jag får huvudvärk bara av att tänka på det.

Någon bild får ni inte se idag, eftersom jag inte hunnit sätta in bilder på datorn. Hur hinner bloggare göra det varje dag? Det kan jag inte förstå.

Min sambo är lyrisk över braskaminen. Vi proveldade första gången igår. Han kunde ju inte hålla sig till julafton, såsom jag föreslagit. Det lyste så fint. Vår dotter var också imponerad av den fina elden.

Idag plockade jag fram julklapparna och satte dem på ett bord, för att de skulle få vara i fred. Men så ville jag ju ändå visa vår dotter alla de fina paketen.
-"Titta vad fina paket det finns här. Med snören också. De skall vi öppna på julafton".
Jag hinner bara sätta mig i soffan så kryper damen iväg till julklappsbordet och börjar riva i paketen och snörena. Ett paket har hon fått hål på.
Nåja, fem dagar kvar. Månne paketen klarar sig till julafton ändå. Jag vill ju titta på de fina papprena iallafall. Jag hör ju till den kategorin människor som tycker att utsidan är viktigare än innehållet. Paketen skall vara vackra att se på. Så vackra att man inte vill öppna dem genast.