Att klä granen

Idag blev granen klädd. Den ser ut som den gör. Men spelar det nån roll. Den lär nog bli omorganiserad många gånger ännu före julafton.

Our daughter is decorating the christmastree.

http://youtu.be/VnvZO9tkmFg

Nu är det klart

Nu har sista avsnittet av Nya ensam mamma söker visats. Jag somnade ifrån det igår kväll eftersom tjejen skulle nattas och envisades med att inte sova.
Jättefina par blev de. Jag hade på känn från början att My inte kommer att stanna med nån av de killarna. Så blev det också. Men supersöt är hon My och jag hoppas att hon hittar nån så småningom.

Therese, Magdalena Graaf programledare, Madelene och My

Tjejen tjatar just nu om att hon vill se på Mumin och Morran på youtube. Men hon vågar inte se på det egentligen utan gömmer sig bakom pappas rygg eller bakom stolpen till köket. Så kikar hon fram lite då och då. Men ändå ska hon se... jag fattar inte varför?
Det var samma sak med några killar jag hade på dagis en gång. Då Morran kom fram på datorn så satt de och tryckte under databordet. Morran var så hemsk att se på. Men gång på gång skulle de nödvändigtvis se på just den DVDn. Varför, då det finns massor av andra? Varför skall man göra det som man är rädd för?
Jag brukar säga att mamma inte vågar se på Morran. Men då är svaret att pappa nog vågar. Mamma ser helst på Bullerbybarnen. Det är harmoniskt och fint.

Julklappar till Hoppets stjärna

Jag skulle ju skaffa mig ett fadderbarn då jag fyllde 30. Men det blev aldrig av. Nästa steg blev att ifall jag inte kunde få egna barn skulle jag skaffa fadderbarn. Så fick jag en egen tjej. Så fadderbarns projektet blev lagt på is. Genom att skicka julgåvor till barn, som inte har nån fadder, så hjälper vi iallafall lite grann.

Vi har det så bra och tryggt här i Finland att vi gott kan dela med oss av vårt överflöd, tycker jag.  Denna vecka ville Hoppets stjärna få julklapparna som senare skall skickas till Lettland och Litauen. Vi har gjort matpaket till barnfamiljer och små paket till flickor i olika åldrar. Det blev paket till flickor därför att jag skickade med lite mössor som jag sytt. Dessa mössor var nog relativt flickiga i färgerna. I paketen till flickorna fanns också häften, pennor, kex och choklad. Jag plockade också ihop lite andra småprylar som vi aldrig använt. Puzzel och små spel som ännu var inplastade. Vi har ju leksaker i överflöd.
Det känns bra att kunna ge till ett gott ändamål. Det är roligt att kunna glädja barnfamiljer som har det svårt. Då vet jag att mina julklappar är uppskattade och välkomna.
Med hopp om en fin jul även i Lettland och Litauen.

Vi levererade paketen till Hoppets stjärnas kontor i Finby, Närpes. Tjejen min var lite besviken över att inte tomten var där för att ta emot hennes paket. "Val e jutomten?" sa hon. Hon trodde att vi skulle leverera direkt till tomten tydligen. Men tomten skall vi träffa på söndag i Närpes centrum, under julöppningen.

Läs mera om Hoppets stjärnas hjälpsändning av julpaket
http://www.starofhope.fi/hoppet/filer/1382008271.web

Första gången på Touhutalo

Vi har länge tänkt åka dit. Senast vi var på väg somnade tjejen i bilen så det blev Prisma istället. Gårdagens plan var att åka tidigt. Redan kl.8.20 var vi iväg. Först ett besök på Biltema. Sedan lunch på Pizza Buffa i Prismahuset i Hyllykallio. Detta rekommenderas varmt. Där finns också en lekvrå, som var väldigt omtyckt av vår tjej. Buffén bestod förutom pizza och sallad även av köttbullar, korv, mos och hotdogs m.m. Vilken tur! Tjejen åt en halv hot dog och 2 skedar mos. Därtill lyckades vi få i henne 4 bitar melon. Så hon blev mätt skulle jag tro. Hon träffade några barn där i lekvrån som hon försökte berätta åt att de skall komma med till bollhavet med henne. Hon ville ju ha fler barn med sig dit. Men vi övertygade henne om att där nog finns andra barn också. Hon blir knappast ensam på Touhutalo.

Touhutalo var nog så roligt som vi hade tänkt oss. Men mycket tungt för oss vuxna som inte är vana att krypa och springa 1,5h i sträck. Det rann svett i pannan på pappan i huset. Han har dock rätt bra kondition. Jag märkte att tre gånger i rutschbanan och jag var tvungen att sätta mig och vila. Varmt var det där också. Man behöver nog vara fler än en vuxen per (energiskt och rörligt) barn.
Vår dotter hon sprang och sprang och hoppade. Hon hade så roligt. Först ville vi inte att hon skulle åka själv i rutschbanorna. De var väldigt hala. Men efter en timme klarade hon nog av den mindre rutchbanan själv. Den riktigt höga och långa rekommenderar jag nog inte för ensamt barn under 5 år. Vår tjej tumlade runt några gånger där, då hon skulle åka själv och hålla mig i handen. Hon var för liten för att klara av att sitta själv på rumpan då det gick så snabbt neråt.

Tjejen ville egentligen inte därifrån. Men hon var svettig och trött efter 1,5h så vi tyckte att det räckte. Vi åkte till prisma för att handla. Det var ägarkundsdagar med -15% på kläder, skor, hygien o dyl.
Efter en halvtimme i bilkärran på Prisma så somnade hon och vaknade först i Teuva, på väg hemåt.

Nästa gång vi skall åka dit så hoppas vi att Alma och mamma och pappa vill komma med. Alma vill nog komma med i bollhavet tror vår tjej. "Vi nåt flåga Alma om hon vill komma med".

Youtube klipp från igår:

https://www.youtube.com/watch?v=6GpheolNGiI

https://www.youtube.com/watch?v=jx-l0HtwdDU

Fotografering

Halloween firar vi inte. Istället blir det lite julstämning på bloggen.

Årets julkort innehåller även katten Maja. Ifjol lyckades vi inte få både dotter och katt på samma bild. Men nu äntligen lyckades det. Här är några bilder. De bilder som blir julkort får ni se sedan närmare jul.
I år har vi tänkt skicka en del julhälsningar via e-post. Snabbare och billigare. Den som vill kan ju sedan printa ut bilden själva. Men 30 traditionella julkort är dock skriva. Alltid roligt att få skicka "riktiga" julkort också.

Jag måste tillägga att kläderna är från Polarn och pyret. Strumpbyxorna i strl 74/80 och klänningen i strl 104. Det har varit väldigt töjande långlivade strumpbyxor som vi kunnat använda i 1 1/2 år. Men nu kanske det vore dags att uppgradera i en större storlek ändå.

Höstlov

I den här delen av Finland är det höstlov torsdag 17.10 till måndag 21.10. Alltså tre skoldagar. Jag har ingen undervisning varken måndag eller fredag, men mina torsdagstimmar föll bort.
Istället har vi sysslat med en del annat.
Torsdagsmorgonen kom det snö. Den första snön den här vintern. Men den försvann rätt snabbt igen. En liten snögubbe hann vi göra. Litervis med snö hann tjejen äta.

Sedan gjorde vi pizza. Fyra riktiga pizzor och en stor "mjölpizza"

Karln i huset har äntligen gjort mina efterlängtade skohyllor. Månne vi skall ha tillräckligt med skohyllor i tamburen nu? Det är alltså de två små vita hyllorna han gjort. Dessa är tänkta för våta vantar, mössor, skor, paraplyn o s v

Gainomax med vaniljsmak

Genom företaget Buzzador testar jag Gainomax återhämtningsdrycker med vanilj och päronsmak. Jag gillade inte päronsmaken. Nu har jag även testat vaniljsmaken. Jag hade drycken i kylskåpet i flera dagar innan. Drycken smakade som vaniljpudding. Konsistensen var ju inte pudding utan mjölk. Men själva smaken var som de där barnpuddingarna med vaniljsmak. Oerhört sött. Vaniljen gillade jag mer än päronsmaken. Men det är nog ingenting som jag kommer att köpa.
Effekten då? Fungerar återhämtningsdryck? Nja, kanske om man haft ett riktigt svettigt gympapass. Vagnpromenader är nog inte det ultimata. Sen föredrar jag ju ändå vatten och en knäckemacka. Då vet jag vad jag får i mig. Jag är nog skeptisk till återhämtningsdrycker.
Då jag var yngre (typ för 7 år sedan) och tränade flera ggr i veckan på gym. Jag bodde utomlands då också kan jag tillägga. Då köpte jag Gatorade, som fanns billigt där. Det var gott och smakade som saft. Det gillade jag och det fick jag energi av. Men Gainomax skulle jag nog inte köpa. Dessutom är förpackningen inte så där "ta med vänlig" som en flaska  med skruvkork. Gainomax måste du svepa i ett eller sätta i kylskåpet (om du har tillgång till ett kylskåp). Så lite svårt att ta med det till gymmet, tycker jag.